Ett väl underhållet brandlarm minskar brandskadorna

Källa: SPEK

Automatiska brandlarm larmade om en verklig byggnadsbrand 800 gånger år 2016, alltså oftare än två gånger om dagen. Utifrån Räddningsinstitutets statistik uppskattas tidiga brandlarm år 2016 ha förhindrat skador för minst 16 miljoner euro.

Fungerande brandlarm har stor betydelse för att upptäcka bränder och ge den tid som behövs för att agera, och de tryggar till exempel kontinuiteten i ett företags verksamhet. Från att branden upptäcks tills brandmännen inleder räddnings- och släckningsarbetet går det i genomsnitt 15–18 minuter. Om branden hinner utvecklas långt innan den upptäcks på andra sätt och släcknings- och bekämpningsuppgifterna inleds, hinner förstörelsen förvärras avsevärt under den tiden.

– Ett automatiskt brandlarm är en tillförlitlig förmedlare av brandlarm. Det upptäcker en brand mest tillförlitligt och är först med att förmedla informationen, säger säkerhetsexpert Lauri Lehto vid Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK).

Brandlarmet har en särskilt viktig roll när en begynnande brand uppstår i ett utrymme där den är svår för människor att upptäcka. Sådana utrymmen är till exempel olika mellanrum, elschakt, maskinrum och elskåp. En servad och fungerande automatisk brandlarmanläggning ger tid att agera och att göra en första släckinsats säkert och så tidigt som möjligt.

Automation och människor tillsammans gör livet säkrare

Det är bra att alltid komma ihåg att ingen anläggning ersätter människans agerande, oavsett vilken brandskyddsteknik som har installerats i objektet. Brandsäkerhet är en helhet där anordningarna stöder människorna och deras agerande. Detta gäller också brandlarmanläggningar. De som deltar i underhållet av anläggningarna bör ständigt utveckla sin yrkeskunskap för att kunna möta kraven i föränderliga förhållanden.

– Den anläggningsansvariga ska få utbildning och framför allt en objektspecifik introduktion. Målet är att den anläggningsansvariga är expert på anläggningen i just det objektet. Service och underhåll av anläggningen samt planering av åtgärder, introduktion och anvisningar till andra är den anläggningsansvarigas centrala kompetens, betonar Lauri Lehto.

Den anläggningsansvariga klarar inte sin uppgift ensam. De människor som arbetar och bor i ett objekt med brandlarm måste kunna observera förändringar i omgivningen. Ett ”brandsäkerhetsteam” stöder den anläggningsansvariga i att observera omgivningen och agera i olika situationer. Utöver den anläggningsansvariga bör det alltså i personalen finnas tillräckligt många andra personer som har fått en tillräcklig introduktion i hur anordningarna fungerar och hur man agerar vid brand. Det är ändamålsenligt att inte sätta allt på ett kort när det gäller brandsäkerheten.

– Anläggningarna skapar säkerhet och fungerar varje sekund, men den anläggningsansvariga finns inte alltid på plats i objektet i varje stund, påminner Lauri Lehto.

Det talas mycket om anläggningar som ger felaktiga, det vill säga oönskade, larm. Antalet anläggningar som är anslutna till nödcentralen uppskattas för närvarande till 22 000–24 000. Omkring en tredjedel av anläggningarna har gett larm – antingen om en verklig brand eller felaktigt. Antalet anläggningar som ger larm har dock minskat.

Anordningarna ställs in så att de passar sin användningsmiljö. Oftast beror oönskade larm på att de arrangemang som behövs under reparationsarbeten i fastigheten inte har genomförts, eller på att användningsmiljön förändras och människors verksamhet ändrar förhållandena. Även i de här situationerna har anläggningen ändå fungerat korrekt, det vill säga så som den har ställts in att fungera.

Efter ett felaktigt larm är det viktigt att utreda situationen: vad som har hänt och varför. Orsakerna till situationen ska rapporteras för att undvika oönskade larm i framtiden. Utöver utredningen i objektet måste anläggningens rapport vara tillräckligt grundlig, särskilt i de fall där räddningsverket fakturerar objektet för ett felaktigt larm.

Palontorjuntatekniikan kehitysryhmä (utvecklingsgruppen för brandskyddsteknik) påminner om att brandlarmanläggningarna ger omkring 800 befogade larm per år, och det är just för de här situationerna som anläggningarna finns. En brand som upptäcks så tidigt som möjligt orsakar så små skador som möjligt.

Palontorjuntatekniikan kehitysryhmä är en expertgrupp vars medlemmar har som gemensamt mål att främja säkerheten och utveckla underhållet, kvaliteten och de tekniska möjligheterna inom brandskyddstekniken. Gruppen består av experter från näringslivet och från brandsäkerhetsorganisationer.

Läs också: Automatiska brandlarm förhindrade brandskador för 16 miljoner euro.

Mer information:
SPEK: brandskyddsteknik (på finska)
SPEK-fakta: Skötaren av brandlarmanläggningen
Säkerhetsexpert Lauri Lehto, Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland