> Rätt skydd sparar arbete och skador
> Källa: https://pap.fi/sv/2019/03/oikeanlainen-suojaus-saastaa-tyota-ja-tuhoja/
> Hela webbplatsen maskinläsbart (på finska): https://pap.fi/llms-full.txt
> Sidor på svenska: https://pap.fi/llms.txt

# Rätt skydd sparar arbete och skador

När räddningsverket får ett larm om en brand börjar saker hända omedelbart. Men hur snabbt man hinner fram till brandplatsen är inte konstant. Objektets brandskyddssystem spelar därför en betydande roll för hur stora skadorna till slut blir.

Räddningsinstitutet i Kuopio är en riksomfattande läroanstalt för räddningsbranschen med omkring 500 studieplatser. **Jani Jämsä**, som arbetar med olycksförebyggande som äldre lärare vid Räddningsinstitutet, bidrar för sin del till att räddningspersonalens kunnande i Finland håller toppklass också i framtiden. ”Vid vår läroanstalt utbildar vi branschens framtida yrkespersoner, vars yrkesskicklighet och beredskap att hantera olika situationer håller världsklass.”

## När olyckan är framme sätts allt i rörelse

Jani Jämsä berättar att när en anmälan om brand kommer in sätts en noggrant finslipad och inövad händelsekedja i gång. ”Allra först får nödcentralen information om olyckan. Anmälan kommer dit antingen som ett samtal eller som ett automatiskt larm från ett brandlarmsystem. När nödcentralsoperatören har fått anmälan behandlar hen uppdraget och bedömer vilken slags hjälp som behövs på platsen.”

Från nödcentralen går larmet vidare till räddningsverket. ”Vi har handradioapparater som fungerar i ett slutet och driftsäkert myndighetsnät, och det är i första hand via dem som vi får anmälan från nödcentralen. Anmälan kan dessutom komma som textmeddelande till våra telefoner och till personsökare. På stationen hörs också ett ljudlarm. Vi har ett system med responskoder för olika olyckor, som utöver olycksplatsen också anger händelsens art. Utifrån det fastställer vi vilken personal och vilken materiel som behövs för släckningsarbetet.” Till räddningspersonalens arbetsuppgifter hör också underhåll av materiel och till exempel olika utbildningsuppdrag i skolor, daghem och företag. När ett larm kommer lämnas dessa uppgifter, och man vidtar de åtgärder som larmet kräver. ”Personalen på stationen samlar ihop den materiel som behövs och ger sig av. En del av personalen kan också komma till brandplatsen direkt från en icke brådskande uppgift som de har avbrutit.”

Efter ankomsten till brandplatsen görs en lägesbedömning, och därefter inleds släckningsarbetet i den omfattning som krävs. ”En brand i byggnadens yttervägg är lättast att släcka. Om branden har hunnit sprida sig mot yttertaket, takfoten och vinden blir släckningen mer krävande, eftersom det behövs hävare på platsen. Om lågorna redan är stora och branden måste bekämpas inifrån byggnaden krävs det i stället ett tillräckligt antal rökdykare på platsen.”

### Så snabbt som möjligt

När anmälan kommer in till nödcentralen använder nödcentralsoperatören vanligtvis en till en och en halv minut till att behandla den, innan larmet förmedlas till räddningsverket.

Hur snabbt räddningspersonalen kommer i väg beror på stationens beredskap. ”I större tätorter är utryckningsberedskapen en minut dygnet runt. I glesbygden, där den fast anställda personalen har hemberedskap eller verksamheten också sköts av frivilliga, kan beredskapstiden variera mellan 5 och 15 minuter.”

Körtiden till olycksplatsen varierar likaså från fall till fall. Det tar naturligtvis längre tid ju längre från räddningsverket brandplatsen ligger. ”I genomsnitt tillryggalägger vi ungefär en kilometer i minuten.”

Lägesbedömningen som görs på brandplatsen före släckningsarbetet är ett viktigt skede för att räddningsarbetet ska lyckas. ”När vi har kommit fram tar vi till exempel reda på om det finns människor inne i byggnaden, om de som är på plats redan själva har börjat släcka och var man vid behov kan ta sig in i byggnaden. Därefter lastas materielen av och räddningspersonalen får sina order. Om allt går bra tar de här åtgärderna sammanlagt 2–4 minuter.”

Den totala tiden från att larmet kommer in till nödcentralen till att det egentliga släckningsarbetet inleds är summan av alla de skeden som nämns ovan. År 2017 var räddningsverket på plats i genomsnitt efter 14 minuter och 40 sekunder.

### Ju förr, desto bättre

Enligt Jani Jämsä är det helt klart att hur snabbt anmälan når nödcentralen har stor betydelse för hur omfattande skadorna till slut blir. ”Bränder i byggnader framskrider i mycket olika takt beroende på till exempel byggnadens form eller hur dess väggar är isolerade. Hur som helst gäller att ju snabbare släckningsarbetet kommer i gång, desto mindre område kan skadorna begränsas till.”

Ett brandlarmsystem inne i byggnaden larmar om brand först när det upptäcker rök i byggnadens inomhusluft. ”Om byggnadens väggkonstruktioner är täta kan det i värsta fall innebära att byggnaden redan brinner ända upp till takkonstruktionerna när det invändiga systemet upptäcker situationen. Då är man redan i ett skede där räddningsarbetet blir mycket krävande och skadorna stora. Takkonstruktionerna måste till exempel ofta kylas ned och vattenbegjutas, vilket naturligtvis också bidrar till att skadorna ökar.”

Enligt Jani Jämsä är byggnadens utvändiga skydd därför något som borde ordnas i varje värdefullt objekt. En god nivå på det utvändiga skyddet uppnås genom att kombinera en värmekabel (linjevärmedetektor) som fästs på byggnadens yttervägg med ett sprinklersystem. ”När det gäller kyrkor anläggs till exempel mordbränder mycket ofta från byggnadens utsida. Värmekabeln känner av temperaturstegringen i byggnadens väggyta och larmar när ytans temperatur stiger över 60 grader. När branden går över i flamskedet aktiveras sprinklersystemet, som vattenbegjuter den brinnande väggytan. Med sådana säkerhetsåtgärder kan man väsentligt påverka hur läget på platsen är när räddningsverket anländer.”

### Statistiken kunde se annorlunda ut

År 2017 inträffade 5 362 byggnadsbränder i Finland, och av dem var nästan 1 500 bränder i offentliga byggnader. Enligt Jani Jämsä kunde statistiken se annorlunda ut om man ordnade brandskyddet i det skede då det är till störst nytta. ”Att förebygga är det bästa brandskyddet. Genom att se till att det egna objektets brandsystem är tidsenligt, så heltäckande som möjligt och i funktion skulle man undgå många skador. Ju snabbare ett larm om en begynnande brand når nödcentralen, desto kortare blir tiden tills räddningsverket hinner fram. Ibland kan till och med en minut vara ovärderlig. Därför lönar det sig att se till att så många minuter som möjligt sparas.”